Motvinden fortsätter

När det ena blir bra, kommer nästa bekymmer. "En olycka kommer sällan ensam", heter det ju och ofta stämmer det. "Olyckorna" behöver inte alltid vara så dramatiska och stora, men sällan är det vara ett bekymmer, utan fler. Vi har haft tillräckligt många nu den sista tiden, så nu tycker jag att det räcker. 

(null)

Efter tre veterinärbesök hade tillslut Benjis öga läkt. Vad han gjort, är en lika stor gåta som Winstons tidigare svullnad på halsen? Men vi lämnar det för nu är det bra! 

(null)

Winstons matte sökte ett stipendium vid Svenska Kennelklubben tidigare i år. Ett ungdoms stipendium för att bidra till någon resa. Hon sökte för att åka till Norge på Norwegian Open i agility. Vi har laddat för den här trippen i över ett halvår. Planerat, tagit ledigt, anmält dyra anmälningsavgiften, köpt nya saker till husbilen för att klara av att bo i den i oktober månad utan el. 
Lite peppade har vi allt varit och så.......... Norska hundar dör i mystisk tarmbakterie. Massor av hundar dör. De vet inte vad det är och stänger gränsen. Ja, ni har säkert hängt med i media. 
Men sen lugnade det ner sig och vi fick hoppet på vår sida. Känslan infann sig att vi nog skulle komma iväg. Men VILLE vi iväg? Hur stor är risken? Skulle vi hoppa av? 

(null)

Vi ställde ändå in oss på att åka, konstigt nog. Men drygt tre veckor innan kom beskedet att tävlingen ställs in. 
JAHA!! Kändes snopet men ändå ganska skönt. 75% av anmälningsavgifterna tillbaka. Surt sa räven, men det är ändå "det" liksom. 

(null)

Nu tänker vi om och åker på tävlingar i södra Sverige i stället.  Vi hade ju ändå tänkt vara lediga och anmälningarna stod ännu öppna. Skåne får ännu ett besök i år av oss. Om 1,5 vecka bär det av. 

MH betyder Mental Hund

I helgen gick Chill ett MH. För er som inte är helt söndernördade i hundlivet, ska jag berätta vad det handlar om. 
Det är ett Menalt test, fast det är inte ett test för det finns ett Menalt Test också, men det förkortas MT. Det här är ett test fast utan testet och då heter det Menal Hund. Ja, jag vet, låter urknäppt. Men, saken är den, att det skiljer sig mellan de olika beroende på ålder och vad man "ska ha testet (som inte är ett test) till. sen finns det ett beteende prov till, men det tänker jag inte gå in på. 

(null)

MH, alltså! "Mental Hund" står det för och man bedömer hur hunden beter sig i olika situationer och poängbedömmer det. Vissa raser ska bete sig på vissa sätt, andra på andra sätt. Men det visste ni ju redan att den jakthund bör ha jaktlust medan en annan typ bör vara mindre social etc. 

(null)

Vi hade lyckats nästla oss in på ett Uppfödare MH. En uppfödare som testade en hel kull och så fanns det plats över till Chill också. En kaxig lite Sheltie bland 6 Bruks-Schäfrar som är födda att bli tjänstehundar då Kennelpappan är polishundsförare. 

(null)

Jag skulle gå först ut och var tidigt på klubben. Beteende hos hundar har alltid intresserat mig mycket och jag handplockade just Chill för jag tyckte han hade vassa armbågar som skulle passa mig och vår hanhundsflock, jämfört med andra kullsyskon. Tänk om det inte skulle stämma!! "Han kanske vänder om och springer hem" tänkte jag förskräckt i ett ögonblick. 

Men det gick bra. Jag hade kanske förväntat mig att han skulle vara mer social och bjuda på mer lek än vad han visade. Men det blir en konstig situation så där ute i skogen och det är ju för att ta fram hundens "rätta" beteende och inte det man skapat. 

(null)

(null)

(null)
Bilderna ovan, är från MH:t men det är en av Shäferhundsförarna i rosa. Hon i svart är provledare som dirigerar spökena i bakgrunden. Hunden i fråga syns inte på bilden för den skyms av föraren. Bakom mig står beskrivaren och läser av hundens beteende efterhand som spökena kommer närmare och sen vänder de om. Efter det går föraren fram till ett spöke, en i taget och tar av huvan och pratar med dem. Beskrivaren läser hela tiden av hur hunden förhåller sig i situationen. 
Det är ett hotbeteende man läser av hos hunden och vissa raser ska ju svara starkt på att något konstigt dyker upp. Chill tog det ganska lugnt. Morrade lite men slappnade snabbt av och visade endast lite rädsla när jag pratade med spökena. Man kan ju tycka att det är dåligt men jag ser det som ett lagom försvar. Han behöver liksom inte älska allt som ser konstigt ut, bara han litar på att jag klarar av situationen. 

På G igen

Winston är på banan igen. Svullnaden är borta och för oss alla inblandade är det en gåta vad det kan vara som ställt till den. 
Ikväll fick har sitt första träningspass tillsammans med sin matte, på flera veckor. 

(null)

Jag försöker att se det mesta positivt. Ibland är det svårt att hitta meningen med saker och ting men jag hittade en poseviv sak med Winstons "sjukdom". 
Winston och Wistons matte skulle nämligen varit i Nynäshamn och tävlat i helgen. Men när en hund varit under behandling finns massor av bestämmelser om karenstider och därför fick Win inte tävla. Så de blev kvar hemma. Det i sin tur innebar att jag fick hjälp i utställningsringen på Gotland Dog Show. Lill Chill var den som ställdes ut och hon, den forna nittonåringen (som blev tjugo nyss) gör utställningsjobbet så mycket bättre än jag. 

(null)

Det är två dagars utställning och söndagen blev "Chills dag". Han fick nämligen ett CK som betyder att han är av Certifikatskvalite och det är Certen man tävlar om för att få ett utställningschampionat. Riktigt där är inte våra förväntningar än, ett championat alltså, men ett CK var mycket, mycket mer än jag kunde våga tro på. 
Han, min Chill-gubbe, är inte bara klok och tokig arbetshund, han är snygg också. På riktigt! 
(null)