Helgen som inte blev som vi ville

I fredags åkte vi ifrån Gotland med rädsla för att det skulle bli så blåsigt att vi inte skulle kunna ta oss hem igen. Aldrig hade vi kunnat ana att vi höll på att bli kvar på fastlandet av andra orsaker. 

(null)

Bobilen rullade av båten i Oskarshamn och kom sent i fredags fram till Jönköping. Där var det kallt. De flesta i vår flock var på dåligt humör och stämningen hade inte många poäng att komma med. 

(null)

Lördagen började något bättre men den kunde varit bättre. Winston sprang fyra lopp. En disk, ett slarvlopp där mycket gick fel och två agilitylopp som ledde till två SM-pinnar att lägga till samlingen inför nästa års SM-kval. 

(null)

Stämningen blev bättre och bobilen rullande mot Oskarshamn där det var Rallylydnad på söndagen. Vi hade en mysig kväll med härlig fullmåne på parkeringen vid Oskarshamns brukshundklubb. Under natten började det blåsa igen och så kom regnet. 

(null)

Återigen var humören dåliga. Det blåste värre och värre och dessutom regnade det hela förmiddagen till SMHI:s trots. Appen sa ju att det INTE skulle regna. Tältet höll på att blåsa iväg. Det gick dåligt att banka ner pinnarna för det var sten i marken. I sista stund innan det skulle lätta fick jag fälla det. Dottern skulle precis in på sin andra runda och blev stressad. Rundan gick inte som förväntad och jag fick skulden. Blä! 

(null)

En runda med 94 poäng gav ett Cert men vad är 94 poäng mot 100? Räcker liksom inte till att klättra i SM-kvallistan tycker dottern som har allt för höga krav på sig själv och svårt att se det positiva.  Varför nöja sig med SM i en gren när man kan satsa på 2? (Läs det med ironi.) Men är humöret dåligt så är det. 

Då startar inte bobilen!!!
Får ringa efter bärgare som får igång den men den går inte att stänga av. Vi håller den igång i 5, FEM! timmar och checkar in sist på båten. Står längst bak för att inte hindra andra när de sen ska av. Väl i Visby möter oss en ny bärgare som får igång oss igen så att vi kan lämpa av allt, hundar och ett trött barn hemma och sen köra den direkt till verkstaden. 

Dessutom hade destination Gotland bokat in oss i den sista djurhytten som de glömt att den renoverades. "Vi kunde ju få sitta i djursalongen i stället?" 
Vi krävde vanlig hytt för att Lilla H skulle få sova och jag och dottern satte oss i djursalongen med våra 4 fyrbenta.

(null)

Men det vi hade oroat oss för, att det skulle gunga, märkte vi knappt något av. Vi hade medvind hela vägen från Oskars. Just nu känns nästa resa långt bort. Aldrig mer!! Men jag vet, jag ändrar mig snart och då är vi på tur igen. Men fy vilken jobbig helg det här var! 

Vill inte ha fler bakslag

Det har varit några motiga veckor. Det började med Winstons svullna knöl på halsen som vi inte vet vad det var. (Du kan läsa om det i tigare inlägg) Inställd tävling på grund av medicinering, blev det, men nu är han helt återställd. Då har Benji fått något i ögat!

(null)

Det som vi kallar "något" satt på insidan av nedre ögonlocket och veterinären plockade loss det. Pinne, mini fästing eller något som växt ut? Ja, det är för litet för att se men något var det. Vetten färgar ögat och ser att Benji har ett sår på själva ögat också. Jag gissar att han sprungit in i något. 

(null)

Nu är han under medicinering men annars är det inget fel på honom. Ögat som rann lite förut är nu helt okej men såret måste ju läka. Han verkar inte ha nämnvärt ont heller. Men man önskar ändå att man kunde fråga honom, Benji alltså. Ny vererinärtid om en vecka och då hoppas vi på att det är läkt. 

(null)

Har man ingen annanstans att lägga pengar på, kan man ju lägga dem vid Djurkliniken. 
Jag borde inte klaga. Vi har väldigt friska hundar och det är inte ofta jag behövt söka veterinärvård. Det är tur den finns när man behöver den. Men även om hundarna är försäkrade så är självrisken ganska hög. 

(null)

Utanför dörren har hösten dragit in. Var ute på morgonpromenad och kunde inte låta bli att ta några bilder på vackra bär. Men se mina lislusar! De far fram och tillbaka är överallt och ingenstans. Självklar vill de också vara med på bild, alltid! 
Taggar: engelskspringerspaniel, hund, höst, shetlandsheepdog, springerspaniel;

Till minne av Cocko

(null)

Den lilla vita kaninen har varit borta i  ett och ett halvt år snart. Ålderdomen tog ut sin rätt och han fick somna in en dag Juni förra året. 

(null)

Men så man kan sakna ett djur. Även en liten vit kanin. 

(null)

Cocko blev 12 år gammal och det är klart att det sätter sina spår. 

(null)

Jag hoppas att han får hoppa tillsammans med kompiskaninerna på andra sidan regnbågsbron. De på bilden här ovan är dock helt levande vildkaniner. Så kallade "Rabbisar" som är en Gotländsk kanin som finns överallt.  

(null)

Här ligger Cocko brevid Marwin och Puma på djurkyrkogården i Visby. Vi hade turen att köpa platsen brevid våra gamla hundar för att ha våra djur samlade. Vi har också anmält intresse för platsen till vänster. Det är nämligen så att platserna köper man i 10 år och köper om den dem igen. Är man inte intresserad av att ha platsen kvar, låter de den ligga för att sen grävas om efter x-antal år. Platsen brevid är just nu en sådan plats som inte längre sköts. Därför har vi sagt att vi är beredda att köpa den tills tiden är inne.