En annorlunda tävlingshelg

Sista helgen i februari blev årets första tävlingshelg för Winston och nittonåringen. Freestyle var det som stod på schemat och tävlingen gick i Kungsör.  
Planen var från början en helt annan. Jag och maken skulle på en konsert i huvudstaden och hundar och nittonåringen skulle möta upp där för att vi skulle köra till Kungsör på söndagen. Men så blev det inte. Konserten ställdes in. Sen planerades ävlingen så att starterna skulle gå sent på söndagen och Winston kom inte med i några lopp då det var så många starter och de var tvungna att lotta bort några. Vi planerade om hela rutten i en hast. 
(null) 
Därför åkte vi inte förrän på söndagsmorgonen. Vår plan var att rucha av båten mot tävlingsplatsen som skulle ha samling i Winstons klass 13.30. 
(null)     
Winston och nittonåringen har byggt upp ett klass 2 program och det var debut för de båda i den klassen. På bilderna ser ni hur de tar tillfället och tränar i Almedalen. 
(null)     
Det gäller att kunna hålla fokus även på allmän plats där kanske folk stannar till och tittar eller någon promenerar förbi. Winston är enormt duktig på det. Ja, hans matte också! 
(null) 
Väl på plats i hallen i Kungsör, visade det sig att vi hade många timmar tillgodo. De var rejält försenade. Chill va med på turen och fick massor att passivitet och miljöträning. 
(null) 
Tillslut lessnade även han. Duktiga lilla pälsling! 
Vi var glada att vi planerat att stanna på fastlandet till måndagsmorgon. För det tooooog tiiiiiiid! 
(null)     
Det var dubbla klasser och därför två tävlingar på en dag, kan man säga. Man kör samma dans/program men domarna byts ut. Freestyle ska bestå av samarbete mellan hund och förare i ett program som sätts ihop till musik. Domarna ger poäng ungefär som på konståkning, kan man säga. 
Första rundan gick utomordentligt bra. Lite ofokus och Winston kunde inte låta bli att skälla lite i all glädje. Men det gör inget så länge det inte stör programmet. Kommer de av sig lite, är nittonåringen fantastisk på att improvisera. Och så länge det ser bra ut, så är det just det som bedöms. 

(null)

Det är så otroligt roligt att åka med de här två. Jag är så glad att jag ännu får åka med och att de vill träna tillsammans med oss, mig och Chill. Jag ger råd, kommer med idéer, ibland kan jag ha en lösning på hur ett moment kan läras in men i övrigt tränar de själva, de där två. Ni kan se numret i länken nerför för hon lade ut det Youtub och där kan man ju länka! 
(null)

Hur gick det? Två pallplatser, bara så där.....wooow! Det var debut och vi hade ju ingen aning om vad som kan förväntas. Men domarna gillar det och det förstår jag. För jag gillar det jag också. Klockan var närmare 21 på kvällen när vi äntligen körde mot Skärholmen där hotellsängarna väntade på oss. 
(null)
Vi firade med lång god hotellfrukost på måndag morgon innan vi åkte mot Nynäs och båten hem till Gotland igen. 


Ska det här bli en veckoblogg?

Nej, så är det verkligen inte. Jag har för avsikt att uppdatera oftare men den här hösten och vintern har ingen tid räckt till. 
Jag har massor av bilder tagna som jag inte haft tid att titta igenom. Och då kan man ju inte publicera. Så går dagarna och nya bilder tas som inte hinns med och så är jag inne i ekkorhjulet, eller vad det heter? 
(null)
I veckan tog jag och nittonåringen en kvällstur på stranden vid Ygne fiskeläget. Vi började med lite miljöträning då det låg en båt uppe på land med en presenning som slog och ruskade i vinden. 
(null)
De gamla Springerherrarna hade fått gjort annat under dagen och fick stanna hemma. 

(null)
Känns lite lyxigt att bara ha två hundar med. 
(null)
Dessutom kan de vara lösa för de här två är badkrukor båda två. Ingen risk att de hoppar i havet. 
(null)
Solen sjönk sakta i havet. 
(null)
Inte klokt så ljust det är nu på kvällarna. Det är svårt att hänga med i svängarna för plötsligt går det så fort. 
(null) 

(null) 
Bilden är påtagligt sned, men jag orkade inte fixa till den. 
(null)
Himlen bjöd på en härlig färgprakt innan det slutligen blev mörkt. Men då hade vi hunnit tillbaka till bilen. 
(null)



Hopplöst oduglig

Jag bara skjuter på saker.
"Inte just nu."
"Gör det sen."
"Har tid i nästa vecka."
"Sen, en annan gång."
"Orkar inte just nu."

OM jag gör något, då gör jag det så komplicerat för mej, så jag inte gör det färdigt. 
Jag känner mig hopplöst oduglig. Men nu skriver jag iallafall en blogg. Dessutom har jag bestämt att jag inte ska sluta innan jag tryckt på "publicera".
(null)

Känns lika kaosartat i huvudet som på den här bilden. Allt på en gång men inget resultat. 
Jag ska försöka ta mig i kragen.