Tisdagen som inte ska glömmas

"Klart man måste äta en Semla på Fettisdagen" deklarerade sextonåringen. 


Lilla H och sextonåringen ligger i influensa så det är dessutom lite synd om dem. Pappa/Moffa åkte till ett dyrt konditori och köpte de finaste Semlorna och vi njöt. Mmmmm! 
Lilla H är på benen igen, så för henne blir det dagis i morgon. Sextonåringen försöker intala alla och sig själv att hon är frisk men när febern steg i kväll igen så insåg hon faktum. 
Håll nu tummarna för att jag ska klara mig från eländet. 
Har ni ätit Semla idag? 

Sexton år utan hål

Det osade vånda i bilen när jag släppte av sextonåringen utanför tandläkaren. Jag var lugn som en filbunke men hon hade vånda. Hon menade på att detta skulle gå åt skogen. 
Jag schasade i alla fall iväg henne och efter att ha hämtat Lilla H på dagis inställde vi oss i tandläkarens väntrum. 


Jag och Lilla H spelade Fia med knuff i väntan på att sextonåringen skulle komma ut. Vi han knappt börja innan hon kom tillbaka. Blankt kort för sextonde året i rad! Grattis gumman!! Det är i alla fall en sak vi lyckats med när det gäller våra barn, att hålla deras tänder rena och utan hål. 


Men Lilla H tyckte att tandläkaren varit lite orättvis mot hennes moster. Hon fick ju ingen present. Inget klistermärke eller ens en ring! Det ska man ju ha när man är duktig vid doktorn eller tandläkaren. Till och med Mommo ger ju sina hund-kunder godis när de är klara. Men sextonåringen hade en härlig känsla och vi åkte vi hem och firade med det här i stället. 


Ni förstår vad det blev va? 

Första ljuset brinner.

Har ni tänt adventsljusstaken? 
 

Jag har ansträngt mig lite exta i helgen för att jula till det lite. Man måste ju få lite känsla, liksom. 

 
Kulor har plockats fram och den vita granen är klädd i rosa och silver. 

 
I år får vi också glädjas åt två adventskalender. En till sextonåringen (som jag inte klarade mig ifrån i år heller) och sen en till LillaH. Hon får ärva sin mammas broderade häst-kalende. Med en viss stolthet kan jag skryta lite, att jag faktiskt gjort den själv. Jodå, jag kan brodera men har sällan tid. 
Jag håller som bäst på att fylla alla nummer med små paket just nu. 

 
Favorit-tomtarna har också kommit fram. Winston var lite skeptiskt när jag tog fram de stora gubbarna  men han ser ut att ha accepterat dem och jag hoppas vid min Gud (så säger man va?) att han inte tänker gnaga på dem.
 


Sen har vi gjort en pepparkaksdeg. I veckan blir det nog några pepparkakor. Mums!
 

Då har vi sparkat igång julen och jag tror att min energi börjar återvända. Det har varit en bra helg med en massa positiva saker att fokusera på. Det är bra! Julkram på Er!!