Balans på olika vis

Jag tog de här bilderna i början av sommaren och hittade dem nu, när jag sorterade mobilens bilder.  Inte få ofta jag gör det, alltså! 
(null)
Det var en av de där första varma härliga kvällarna då man lämnar jackan hemma. Nu är det snart igrn. Det kan vi iallafall hoppas. Våren kommer att komma även om det känns motigt så här i Januari. Det går fortare än man tror, jag lovar! 
(null)
Men då, då den där ljumma försommarkvällen, då stannade vi till vid några gungor och passade på att träna balans och magmuskler på Winston. 
(null)
Det var ingen inhägnad lekplats och inga barn eller andra människor så långt ögat nådde, eller i närheten. Annars ska hundar inte vistas vid eller på lekplatser. Man måste visa hänsyn till andra och det finns de som är rädda. 

Avsaknad av morgonljuset

Det är första vardagsmorgonen efter alla helger. Första skoldagen börjar i vanlig ordning med KUT-dag. Vad KUT står för vet jag inte. Förr hette det studiedag oavsett vad lärarna pysslade med, utbildning eller planering. 
Jag och Lilla H ska iallafall ägna dagen åt tandläkarbesök och sen ska hon, den åttaåriga lilla damen på möte. Det är inte hennes första "möte" i livet ska ni veta. Familjehemsbarn får tidigt gå på möten och det finns ett begrepp planterat i den här familjehemsvärlden som heter "möteströtta". Och just möteströtta blir barnen snabbt. Mötena med barnen brukar mutas upp lite. Festis och kex brukar vara obligatoriskt. 

(null)

Ljuset håller ju på att vända tillbaka från den mörkaste av mörkaste tiden på året. Jag tänkte att jag skulle vänta lite på ljuset idag, innan jag drog iväg med doggsen till skogen. 7.30 trodde jag att det skulle vara lämpligt att gå ut, utan pannlampa. Men det var fortfarande bäck svart! 

(null)

Runt 8 klädde jag i alla fall på mig och trodde att snön låg kvar sen igår. Men väl på trappan, inser jag varför det aldrig ljusnat. Snön är borta och det är ganska milt i luften. Där står jag påpälsad upp l till öronen. 

(null)

Det fanns spår kvar av gårdagens snöfall. 
(null)

Min tuffa valp tyckte att den trötta snögubben var mycket mystisk. Dåva gurglande kom från strupen men det var inte värre änn han vågade fram till slut. 

Lugnet kom efter stormen

Natten mellan tisdag och onsdag brakade stormen loss på Gotland. Maken väckte mig kvart över 5 då våra plåtar över poolen höll på att ge sig iväg. 
Sen höll vindarna i sig hela onsdagen. Men i torsdags lugnade sig vindarna till enbart stormstyrka i byarna. 
(null)
Skogen ligger som plockepinn på vissa ställen. 

(null)
Men våra poolplåtar hann vi regla där på morgontimmarna. Upp mot 35 m/s blåste det i byarna så det tog i rejält. . Några grejer flög runt i trädgården men annars har vi klarat oss bra. 

(null)
Men träd och grenar ligger utspridda överallt. En studsmatta med skyddsnät stod mitt på en åker och en granne i kvarteret har fått sitt växthus på sned (kraschat). 

(null)

Som jag skrev, så blåste det ännu på torsdagen men då "blåste" det normalt. Kallt som sjutton och vinden gör att det lätt känns som minus 7 fast det i själva verket ligger runt nollan. 
Så i morse, fredag, klädde jag mig som vanligt kl 6 för att gå iväg på morgonpromenaden. Har man frusit i vindarna ett par dagar, klämma sig ordentligt. Men vilken chock jag fick! Efter ett par hundra meter inser jag att det är milt och helt vindstilla. SÅ tyst och SÅ varmt. 
Varmt kommer det inte bli i morgon. Då är det hemmatävlingar i agility med massor av starter. Det blir en lång dag i ridhuset vid Muldes. Kalla fötter och klädd som en Michelingubbe. 

Slänger in en länk till Winstons årsresumé HÄR för en som är intresserad.