Tiden, tiden, tiden....

Jag har blivit en urusel bloggare. Tiden räcker inte till och orken finns inte. Ibland blir jag totalt förlamad fastän jag har tid över. Borde ta ur tvätten, borde dammsuga, borde lägga in de där produkterna i webbshoppen. Borde klippa klorna på hundarna  eller varför inte ligga steget före och förbereda maten? Men då hamnar jag i dvala och surfar runt på sidor jag redan kollat eller uppdaterat ett meningslöst flöde på Facebook. 

(null)

Det snurrar lite för mycket just nu. Problemen ligger delvis och tynger på axlarna men jag drar runt på en hel släpkärran med problematik också. Dessvärre kan jag inget göra utan det drar bara med sig en massa oro och med den kommer stressen. Det är den oror-stressen som förlamar mig. 

(null)

Det är då man ska plocka fram den dolda kraften. Den kraft som kan få en att se det fina och att vissa saker faktiskt kan leda till något bättre eller i alla fall något annurlunda. 
Det ordnar sig! Det gör det alltid på det ena eller det andra sättet. Men det är jobbigt dessförinnan. 

(null)

Helgen har varit bra. Inga tävlingar eller resor och dessutom barnfria. Jag menar då inte nittonåringen utan Lilla H. 
Jag och Chill har pulat i trädgården. Klippt lite här, och plockat lite där. 
(null)

(null)

I växthuset hänger ännu klasar med druvor. Det har varit massor av vindruvor i år. 
Men där får hundarna inte vara. Vindruvor är nämligen giftigt för hundar, precis som lök och choklad och en massa andra saker. 

(null)

Natten mellan lördag och söndag var kall. Chill fick kolla på isen som låg på en vattenskål. Besynnerligt!

(null)

Samtidigt som det är frost har jordgubbsplantan både blom och kart. På smultronplantan plockade jag två mogna smultron. 
Det är en konstig tid men det kommer ordna sig det också. Nu höjer jag blicken och ser framåt. Två föreläsningar har jag att se fram emot den här veckan. Självklart handlar det om hundar, vad annars? 


Kommentarer :

#1: Erika

Ibland tappar man liksom styrfarten. Mycket mänskligt! Kram från oss

skriven
#2: Linda

Här är syrenen på g att spricka igen. märkligt. Men det lovas snö innan helgen. Får väl ser hur det blir med den saken.

skriven
#3: Lotta

Hade jag bott nära dig så kunde jag hjälpt dig att äta upp alla de goda vindruvorna, ser fantastiskt smaskiga ut. Eller så hade vi kunnat gjort vin, stått där i vars ett träkar och trampat runt. Är de giftiga för hundar? Detta hade jag ingen aning om.
Vilket underbart foto på rosen. När jag kissade Eddie för en stund sedan på gräsmattan här på jobbet så såg jag att vår fina ros stoltserade med två fina blommor. Funderade på om jag skulle gå ut och hämta in rosorna och sätt i en vas inne. Ute är de ingen som ser de ändå.
Hoppas att bördan lätta lite och att du kan släppa taget om släpvagnen. Ibland får man stanna upp för att se om man verkligen behöver dra det där tunga lasset. Jag vet lätt att säga.

Tur man har hundarna så man får vara ute mycket!

skriven
#4: Birgitta Jacobsson

Det visste jag inte att vindruvor var giftigt för hundar, men bra att veta. Visst är det då ibland att det blir för mycket jag känner också att jag vill blogga mer och läsa hos er lite mer, men som du säger tiden....ha det bra. 😉

skriven
#5: Malin B

Att lyfta blicken, öppna ögonen, ta ett djupt andetag och känna: Jo, det ordnar sig!!! (Förr eller senare.) Det är hälsosamt men ibland lättare sagt än gjort när man vill allt och alla så innerligt väl.
Kram till dig! 🤗

skriven
#6: mammakero

Hade precis som Birgitta här ovan inte hört att vindruvor var dåliga för hundar, så jag lär mej något nytt varje dag!
Ooo vad jag känner ingen den där oron som drar igång stressen! Som gör mej handlingsförlamad i det mesta och jag knappt orkar läsa en blogg om dagen, mot två böcker i veckan förr... Och tiden den bara springer iväg! Min kamp mot oro, stress och handlingsförlamning får jag vässa varje dag. I dag har jag en trötthetsdag, där jag bara med näppe orkar hålla ögonen öppna. Så därför gör jag ingenting idag. Behöver nämligen alla krafter imorgon, då mycket kommer att hända!
Ska bli bättre på att höra av mej till dej, känner att vi båda behöver lite stöd i vår vardag. Kram, kram,kram,kram,kram!!!

skriven
#7: mammakero

Hade precis som Birgitta här ovan inte hört att vindruvor var dåliga för hundar, så jag lär mej något nytt varje dag!
Ooo vad jag känner ingen den där oron som drar igång stressen! Som gör mej handlingsförlamad i det mesta och jag knappt orkar läsa en blogg om dagen, mot två böcker i veckan förr... Och tiden den bara springer iväg! Min kamp mot oro, stress och handlingsförlamning får jag vässa varje dag. I dag har jag en trötthetsdag, där jag bara med näppe orkar hålla ögonen öppna. Så därför gör jag ingenting idag. Behöver nämligen alla krafter imorgon, då mycket kommer att hända!
Ska bli bättre på att höra av mej till dej, känner att vi båda behöver lite stöd i vår vardag. Kram, kram,kram,kram,kram!!!

skriven
#8: gun

Ibland blir det svackor i våra liv...men som du skriver så brukar det ordna upp sig i slutändan. Ta det lugnt, njut och låt det ta den tid det tar. Oj, vindruvor är gott men jag viste inte att de var giftiga för hundar. Drömmen är att när jag blir pensionär ska skaffa mig en hund. Fransk bulldog står på min önskelista:). Om det blir verkligt återstår att se men drömma kan man få.
Kram gun

skriven
#9: Paula

Jag förstår så väl känslan du beskriver. Och du befinner dig mitt i stormens öga, mitt i livet med barn, familj , hundar, intressen, resor, jobb. herregud människa, klart att du blir helt slut emellanåt. Hoppas bara att du sansar dig i tid. Positiv stress är inte farligt, men, när det börjar påverka alltför mycket, och blir negativ stress, då måste du dra i handbromsen. Kanske kan vintern bli lite av återhämtningstid eller? Hoppas livet fortsätter i positiv anda

skriven

Kommentera inlägget här :